Biltur
Imorse gick starten för dagens biltur som skulle ta oss till Kukkolaforsen, allting började bra och vi har varit runt lite överallt.
Stannade i Haparanda, farmor ville gå en sväng på Ikea men efter otaliga varv på parkeringen i jakt på en ledig plats utan resultat så åkte vi vidare.
När vi satt i bilen och bara kommit till Smedsbyn kom pappa på att han hade glömt brödet som vi skulle ha till fikat, men som tur var hittade vi en god lingonlimpa i Kukkola men farmors hembakta är ju så klart mkt godare, kallt var det och det blåste men vikingar som vi är uthärdade vi det kyliga vädret och satte oss vid forsen när vi kom fram ;) Farmors sockerbullar var så klart nedpackade i korgen så fikat var nästintill fullbordat.
Jag kommer inte ihåg i vilken ordning alla byar kom och vart vi stannade eller bara åkte igenom men i Harju stannade vi i alla fall på en loppis, där fanns det grejer vill jag lova! Eller ja..mycket skit kanske man ska säga.
Idag har man fått se och höra vart och vad som har hänt på olika platser, vart pappa fick hösnuva för första gången och tjafs om vem som är vem och gjorde vad. Bara för att jag vet alla nu undrar vart min far fick sin första hösnuva så kan jag berätta att det var i Karungi, i en blå villa bodde någon med boskap och lada som jag på något sätt var släktingar till min farfar.
Vi åkte genom Päkkilä och i Hedenäset växte min farfars far upp, sen var det nått med Lappträsk men det kommer jag inte ihåg. Som försvar säger jag att det har varit ganska mycket idag, en farmor som ingen hör var hon säger i baksätet som pratar konstant, en farfar som sitter fram brevid pappa som hör absolut ingenting och absolut inget av det som min famor säger så pappa fick rycka in som medlare. En far som har ganska bråttom hela tiden och som inte gillar velanden och som lätt kan brusa upp när det handlar om sina föräldrar, och sen där bak sitter jag, en tyst lite flicka som bara skrattar åt allt och som sitter med kameran i högsta hugg men som ändå missar renen som promenerade över vägen.
När vi svängde upp på vägen till Harju fanns det en jättehage med stora vita biffkor, nyfikna var de så vi saktade ner och jag vevade ner rutan och sträkte mig ut med kameran i handen. Farfar säger något om en tjur och pappa leter febrilt bland alla kor efter en tjur. Det är farmor som ser den och när vi kör ställer sig tjuren på sidan mot bilen, pappa börjar prata lite för sig själv och sen skriker han till mig "NINA! TA KORT PÅ PUNGEN!" jag vet inte men jag tror att han var imponerad..
Och vem visste att, efter att ha åkte genom hela Bodens kommun till Haparandas kommun till Övertorneås kommun och tillbaka, den enda hyfsat fina pojken skulle man hitta på Max i Boden...
/Nina
Stannade i Haparanda, farmor ville gå en sväng på Ikea men efter otaliga varv på parkeringen i jakt på en ledig plats utan resultat så åkte vi vidare.
När vi satt i bilen och bara kommit till Smedsbyn kom pappa på att han hade glömt brödet som vi skulle ha till fikat, men som tur var hittade vi en god lingonlimpa i Kukkola men farmors hembakta är ju så klart mkt godare, kallt var det och det blåste men vikingar som vi är uthärdade vi det kyliga vädret och satte oss vid forsen när vi kom fram ;) Farmors sockerbullar var så klart nedpackade i korgen så fikat var nästintill fullbordat.
Jag kommer inte ihåg i vilken ordning alla byar kom och vart vi stannade eller bara åkte igenom men i Harju stannade vi i alla fall på en loppis, där fanns det grejer vill jag lova! Eller ja..mycket skit kanske man ska säga.
Idag har man fått se och höra vart och vad som har hänt på olika platser, vart pappa fick hösnuva för första gången och tjafs om vem som är vem och gjorde vad. Bara för att jag vet alla nu undrar vart min far fick sin första hösnuva så kan jag berätta att det var i Karungi, i en blå villa bodde någon med boskap och lada som jag på något sätt var släktingar till min farfar.
Vi åkte genom Päkkilä och i Hedenäset växte min farfars far upp, sen var det nått med Lappträsk men det kommer jag inte ihåg. Som försvar säger jag att det har varit ganska mycket idag, en farmor som ingen hör var hon säger i baksätet som pratar konstant, en farfar som sitter fram brevid pappa som hör absolut ingenting och absolut inget av det som min famor säger så pappa fick rycka in som medlare. En far som har ganska bråttom hela tiden och som inte gillar velanden och som lätt kan brusa upp när det handlar om sina föräldrar, och sen där bak sitter jag, en tyst lite flicka som bara skrattar åt allt och som sitter med kameran i högsta hugg men som ändå missar renen som promenerade över vägen.
När vi svängde upp på vägen till Harju fanns det en jättehage med stora vita biffkor, nyfikna var de så vi saktade ner och jag vevade ner rutan och sträkte mig ut med kameran i handen. Farfar säger något om en tjur och pappa leter febrilt bland alla kor efter en tjur. Det är farmor som ser den och när vi kör ställer sig tjuren på sidan mot bilen, pappa börjar prata lite för sig själv och sen skriker han till mig "NINA! TA KORT PÅ PUNGEN!" jag vet inte men jag tror att han var imponerad..
Och vem visste att, efter att ha åkte genom hela Bodens kommun till Haparandas kommun till Övertorneås kommun och tillbaka, den enda hyfsat fina pojken skulle man hitta på Max i Boden...
/Nina
Kommentarer
Postat av: Kistina
Underbar berättelse önskar jag hade varit med i ett litet hörn och hört allt detta.
Trackback
